Hade aldrig varit i Högdalen förrän igår då jag och en polare snurrade runt i denna förort i bilen. Du må tro att vi blev uppspelta när vi plösligt insåg att vi cruisade fram på Skebokvarnsvägen! Vi lyckades aldrig komma på vilket nummer Joakim Thåström växte upp på. Var tvungen att rota fram mitt brända ex, som förvaras i bilen och kontrollera. 109 hade människan som bränt cd:n åt mig skrivit. Upptäckte först nu att korrekt adress skall vara 209. Har således ännu inte sett Thåströms gamla port.I min värld började Thåström på topp med Sveriges kanske bästa band nånsin: Ebba Grön, för att sedan sakta men säkert stagnera. Imperiet var bra, men inte i samma division som Ebba. När han senare bärjade spela solo levererade han fortfarande fina bitar mellan varven. Vid det här laget borde han kanske ha skolat om sig: i både Peace, Love & Pitbulls och i inledningen på hans andra vända som soloartist fick han aldrig till det. Jag vet att många tycker annorlunda, men de har fel.
2006 överraskade mig Jocke Thå big time! Skebokvarnsvägen 209 kom, och kvalitetsmässigt befann han sig på Imperietnivå igen. Fanfanfan, Söndagmåndagsång, Brev till 10:e våningen, Sönder Boulevard, Stjärna som är din och framför allt The Haters med sin brilianta, punkdokumentära text är alla fullträffar.
Det har slunkit med ett par halvdana låtar för att det skall bli toppbetyg, men en sjukt stark fyra skall Thåström ha.
Har länge tänkt köpa skivan, nu blir det av.
Betyg: e e e e
2 kommentarer:
Nämen, Skebokvarnsvägen är ju i mina arbetartrakter! Promenerade där senast idag med eleverna. Musikointresserad som jag är hade jag ju såklart ingen aning om att det fanns en skiva som hette så. Tack för en trevlig sida förresten!
Wow! Ta med eleverna på studiebesök till 209:an!
Skicka en kommentar