Såg Mel Gibsons regidebut, Passion of the Christ, när den kom. Hantverksmässigt grejade han sin nya bisyssla. Jag gick även i gång på att han höll sig till arameiska, Jesus modersmål. På det hela taget var det dock en löjlig historia: Jesus utsätts först för så mycket våld/piskrapp, att till och med Hulken skulle strukit med. Därefter piskar romarna honom med sadistiska piskor i en halvtimma till. När det är dags för Via Dolorosa skulle det bara återstått en Wallenbergare av den riktige Jesus. Själva Via Dolorosa-vandringen i filmen skulle även ha slaktat Jesus tusen gånger om.
Våldet har på ett sätt som saknar motstycke i filmhistorien gått fullständigt överstyr. Vad har det tagit åt den gamle Mel? Hade den svenska filmcensuren fortfarande varit verksam hade det inte återstått många minuter av filmen.
Apocalypto har många likheter med Passion of the Christ, hantverksmässigt välgjord, mayafolkets tungomål talas, galet våldsam. Inte alls i samma grad som Jesusfilmen, men galet våldsam.
Jag gillar filmen. Andra hälften är en biljaktsfilm i en miljö utan bilar (hade Mayaisarna ens uppfunnit hjulet?). En god indian jagas springande av en skrälldus onda indianer. Fet action. Die Hard minus explosioner och teknologi. Över stock och sten. Kvicksand. Bikupor. Giftgrodor. Jaktens slut är mäktig.
Tror faktiskt Gibson (eller hans team) gjort diger research om Mayakulturen (av extramaterialet att döma). Filmen är även en liten historialektion.
Lyckades övertala två inbitna Gibsonskeptiker att se filmen, som jag nyligen köpt på DVD. Även de mjuknade efter ett tag.
Betyg: e e e e
torsdag 3 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar