The Cartoon History of the United States (Bok, 1991)

Larry Gonick har skrivit flera serieböcker om "historia, vetenskap och nonsens", som han själv uttrycker det på sin hemsida.

The Cartoon History of the United States läser man med förtjusning, till en början. Den är detaljerad, pedagogisk, ganska rolig, men framför allt väldigt låååååååång.

Nog för att man bör skaffa sig hyfsad koll på vår tids mastodontstat, men som icke-jänkare blir man mätt och däven halvvägs in i boken.

Betyg: e e e

The Pohjola's, Keep my eyes but don't pin and mount them (Skiva, 2002)

En polare spelade skivan I cracked my head against a rock (från 2005) med The Pohjolas. Hade aldrig hört talas om ensemblen, vars hjärna är Uppsalabon Matti Pohjala. (Denne är f ö medlem i klezmerorkestern Den flygande bokrullen - ett band jag såg live ett tvåsiffrigt antal gånger under mina år i Uppsala.)

Ruskigt bra platta med anspråkslös men svängig pop.

Skulle ett par dar därpå tjacka cd:n på www. Den var slut, eller nåt, men upptäckte ett Pohjola's släppt ytterligare en fullängdare: Keep my eyes but don't pin and mount them. Fick bli den i stället.

I konvolutet kan vi läsa "recorded and performed with available instruments by M. Pohjola summer 2002 mainly at home". Sånt gillar jag. Sen är det ju ett plus om resultatet blir njutbart.

Det blir det. Men inte riktigt lika höga klass som senaste.

Betyg: e e e

In transits refräng (Refräng, 2006)

Jag brukar säga att de perfekta fullängdsskivorna är extremt sällsynta. Det finns alltid någon eller nåra halvdana låtar som ligger och skramlar.

Perfekta låtar finns det däremot gott om. Usla låtar finns det oändligt många. Halvbra också, för den delen.

Sen finns det låtar som är lite mer mer svåra att ge ett rättvisande omdöme. In transit med Albert Hammaond jr är en sådan.

Hammond släppte skivan Yours to keep 2006. Efter att ha upplevt luftslottet The Strokes (bandet i vilket han lirar gura när han inte kör solo) ryckte jag bara på axlarna åt skivan och orkade inte ens ge den en chans.

Frun kom hem med den från bibblan här om dan: "omslaget var ju så fint".

Låtarna infriade verkligen mina förväntningar: seg dussinrock.

Låten In transit då? Intro och vers är mycket riktigt seg dussinrock. Sen kommer vi till refrängen.

En av 2000-talets bästa.

Jesus Christ!!! En sån där refräng man skulle kunna loopa och gå med i lurar till nästa decennieskifte. En perfekt låt med allvarliga brister kanske man kan klassificera In transit som.

Kan man bara köpa en refräng på iTunes?

Betyg: e e e e e

Alex Cropley, Aston Villa

Veckans spelare #47
Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje vecka presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

The Penguin Historical Atlas of the Vikings (Bok, 1995)

Har som sagt snöat in på vikingar. Det enda jag visste om dem var strängt taget det jag fick lära mig på mellanstadiet. De flesta böcker jag hittat som försöker ta ett samlat grepp på de gamla nordmännen vänder sig just till yngre. Vikingaböcker för vuxna är ofta specialiserade: de avhandlar tex asatron, själva kristnandet eller de isländska sagorna.

John Haywoods The Penguin historical atlas of the Vikings är en fenomenal introduktion för vuxna till vikingatiden. Den är akademisk, men långt i från torr. Varje aspekt finns med. I och med att boken inte är en tegelsten finns det inte utrymme för djupborrande i varje område - vilket jag inte vill ha i en introduktion. Den kallas atlas och är således späckad med kartor. I en karta kan man trycka in så mycket information.

Har du någon form av anknytning till skandinavien tycker jag nog att du bör skaffa den här.

Betyg: e e e e e

The incredible Hulk (Film, 2008)

Grannen, teknofilen, har tjackat en stöddig Blue Ray-projektor. Tydligen blev det Blue Ray som vann duellen mot HD-dvd:n. Hade aldrig sett nån film i nåt av formaten. Envisas man med att ha en projektor är nog detta det enda raka: dvd på stor duk blir ju rätt grötigt. Blir rätt skarpt med Blue ray.

Yada yada.

Vi enades om senaste Hulk. Det enda jag begär av en sån här rulle är spektakulära och välgjorda specialeffekter. Bortsett från några scener som enbart utstrålar dataspel, stillas mitt begär. Att Edward Norton, Liv Tyler samt Tim Roth är riktigt bra gör att detta blir lite mer än en dussinfilm. Då man läste serietidnings-Hulk som barn blir man lite lycklig.

Kul detalj att original-Hulk Lou Ferrigno gör en miniroll.

Betyg: e e e e

John Tudor, Stoke

Veckans spelare #46

Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje vecka presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

Rediscovering Vinland (Bok, 2007)

Man snöar ju in på grejer. Nu blev det vikingar. Atlantresorna i synnerhet och Vinlandsresorna i übersynnerhet. Du kanske inte vet var Vinland ligger? Chill out - det vet ingen.

Några isländska sagor gör gällande att en grönlänning vid namn Leif Eriksson (han känner du däremot till) seglade västerut och upptäckte land. Fram till 1960-talet fanns inga bevis för att så verkligen skett. Helge Ingstad, norsk historiker, lyckades under detta decennium att gräva ut en vikingagård på Newfoundlands norra spets. Långnäsa åt Columbus.

I de isländska sagorna talas det om tre områden. Helluland och Markland anses vara lätta att identifiera (Baffin Island och Labrador). Däremot tvista de lärde om var Vinland i själva verket låg/ligger. Att Ingstads gård är för nordligt belägen för att ligga i Vinland är man dock överens om.

Stötte på den här boken på nätet. En döv, pensionerad verktygsmakare från Arizona, Fred Brown, har gjort en print-on-demand bok om sin egen teori - Vinland är lika med Rhode Island, Staterna. Han bodde i dessa krokar tidigare och har under mer en trettioårs tid gjort egen research.

Han är inte bara säker på att Rhode Island är Vinland; han försöker dessutom bevisa att vikingarna hoppade i säng med de lokala indianerna och att det således finns vikingagener i desamma.

Jag har inte lyckats hitta något bemötande från vetenskapshåll. Själv kan kan jag tycka att hans Vinlandsargument verkar rimliga. Då vore ju följaktligen hans DNA-teorier också rimliga, men de bevis han åberopar vete tjyven om de skulle hålla för en vetenskaplig granskning.

Hans sammanfattning av Vinlandssagorna är däremot riktigt underhållande läsning.

Betyg: e e e

Dexter (Tv-serie, 2006)

Jag orkar bara inte med polisserier. Till och med de som kallas nyskapande är i mitt tycke på ett eller annat sätt klyschiga. Jag pallart inte. Någon övertalade mig att kolla upp Dexter. Den skulle handla om en snut som är seriemördare. Av någon anledning går det alltid få till intressanta storys om seriemördare, så jag gav Dexter-dvdboxen en chans.

Ok, det går tydligen inte dramatisera polisiär verksamhet utan att det ska hagla stenhårda, inte sällan sexistiska kommentarer mellan väggarna i stationens kontorslandskap. Så gör kanske konstaplar men, please, hitta nya vinklar!

Det var det kassa med Dexter.

När vi lämnar stationen för Miamis gator får vi faktiskt lite ny, fräsch och bra polis-tv. Lite småseg mordlunk i början, men ungefär halvvägs in i den tolv avsnitt långa första säsongen blir det fenomenalt spännande.

Ska se andra säsongen.

Betyg: e e e e

Frida Hyvönen, Silence is wild (Skiva 2008)

Såg Frida Hyvönen lira på Kulturhusets tak för en fem, sex år sen, som förband till David Sandström. Den Frida Hyvönen var inte alls min kopp te. På skivan Until death comes från 2005 började det arta sig. Låtarna Valerie och Once I was a serene teenaged child bör du lyssna på om du inte redan gjort det.

Nu ska jag tala om vilka av låtarna du bör lyssna på på färska Silence is wild: alla*.

Som plattan har roterat i stereon! Inga dussinlåtar här inte. Hyvönen har ett eget fantastiskt och lekfullt sound (som skiljer sig från hennes tidigare alster). Man blir helt fast i texter och melodier. Du har Enemy within, Highway 2 U, Scandinavian blonde och Birds som bräcker det mesta på planetens popmarknad just nu.

Och så har du Dirty dancing. En av världens 200 bästa låtar nånsin. Lyssnade just på den för cirkus 50:e gången, och det vill bara inte sluta skälva inombords.

Betyg: e e e e e

*Ok, låtarna Science och Why do you love me so much kan man kanske klara sig utan, men de är inte dåliga.

Ken Swain, Chelsea

Veckans spelare #45
Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje vecka presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

The Last King Of Scotland (Film, 2006)

Idi Amin är ju en av de där blindgalna, blodtörstiga, paranoida diktatorerna man har hört talas om. Med tanke på att karln begått spektakulära brott mot mäskligheten så är det ju en civiliserad människas plikt att ha någon sånär koll på vad Amin var för en figur. Här har undertecknad slarvat: det enda jag visste om honom var att han styrde Uganda på 70-talet, och att han var just helt jävla hatthylla.

I The Last King of Scotland får vi följa en nyexad skottsk läkare (spelad av James MacAvoy) som vill ha lite äventyr och börjar jobba i Uganda där Amin nyligen kommit till makten. Huxflux blir han diktatorns personlige läkare. Amin respekterar skotten som blir något av personlig rådgivare. Läkarn softar dagarna i ända vid presidentpalatsets pooler. Dessutom vänstrar han med en av Idis fruar. Sen blir saker och ting rätt nasty.

Vi får följa den ugandiska utvecklingen uteslutande genom skottens ögon. Man får sjysst inblick i terrorns mekanismer, men framför allt är det en spännande film där karaktärerna glider runt i ett töcken av paranoia.

Forest Withaker som gör Amin, och fick en Oscar, är kanske den allra största behållningen.

Betyg: e e e e

This is Stockholm (Bok, 2008)

I det eclecticumska hemmet heter husorganet Svenska Dagbladet. Varje fredagmorgon börjar jag alltid, alltid, alltid med att bläddra fram till mittenregionen av kulturdelen. Där finns Stockholmsnatt - sveriges kanske bästa serie. Den är författad av SvD journalisten Stefan Thungren och tecknad av Pelle Forshed.

Samtliga stockholmsnattavsnitt finns sedan några veckor utgivna i en bok, där de samsas med avsnitt av douns tidigare, snarlika serie Disco Sucks.

Disco Sucksavsnitten hade också sin charm, men formen var långt ifrån lika koncis som Stockholmsnatt. Textmässigt känns de en smula omständliga och bildmässigt har Forshed inte riktigt hittat fram. Dessutom är serien adresserad till disko/housenördar, vilket blir lite tradigt efter ett tag.

Stockholmsnatt kan läsas av alla. Thungren sade i en intervju att "Stockholmare känner ett tryck av att vara hippast i europa". Exakt detta har duon tagit fasta på, skruvar ett par varv och levererar ofattbart roliga strippar. Teckningarna, som går i svart-vit-turkos är en fröjd för ögat och skildrar Stockholms ex- och interiörer. Serieskaparna hänger tydligen ute en hel del, vilket gör att det blir "förstahandsinformation".

This is Stockholm är oumbärlig i och med att den är en komplett Stockholmsnattsamling. Är väl också kul att ha Disco Sucks, även om den serien inte är sverigeledande.

Betyg: e e e e e

Billy Jennings, West Ham

Veckans spelare #44

Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje vecka presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

Grottfolkens tid (Tv-serie, 2004)

Vetenskaplig tv-serie producerad av BBC. Kan inte påminna mig om att kanalen gjort nåt med vetenskapsanknytning som är nåt annat än lysande. Fyra trettiminutersavsnitt från apstadiet för 3,5 miljoner år sen fram till cirkus 150 000 år sen.

Specialeffekter deluxe och ruskigt upplysande.

Betyg: e e e e e

Black Sabbath, Ozzy-eran

Jo! Läste du min blogg den 7/10 så vet du att jag är inne i en liten Sabbath-period, Ozzy-eran. Har betygsatt alla låtar från denna era. Tretton femmor! Väldigt få band som kan visa upp motsvarande antal fullträffar.

BLACK SABBATH (Titel på LP) (Snitt: 2,8 e:n)
Black Sabbath e e e e
Wizard, The e e e
Behind The Wall Of Sleep e e e e
N.I.B. e e e e e
Evil Woman e
Sleeping Village e e
Warning e
Wicked World e e

PARANOID (4,0):
War Pigs / Luke's Wall e e e e e
Paranoid e e e e e
Planet Caravan e e e e e
Iron Man e e e e e
Electric Funeral e e e e e
Hand of Doom e e e
Rat Salad e e
Fairies Wear Boots e e

MASTER OF REALITY (3,9):
Sweet Leaf e e e e e
After Forever e e e e
Embryo e e e e
Children of the Grave e e e e e
Orchid e e e
Lord of This World e e e
Solitude e e e e
Into the Void e e e

VOL. 4 (2,1):
Wheels Of Confusion e e e e
Tomorrow's Dream e e
Changes e e e e
FX e e
Supernaut e e e
Snowblind e e
Cornucopia e
Laguna Sunrise e
St. Vitus' Dance e
Under The Sun / Everyday e e

SABBATH BLOODY SABBATH (3,4):
Sabbath Bloody Sabbath e e e e e
A National Acrobat e e e e
Fluff e e e e
Sabbra Cadabra e e e e e
Killing Yourself to Live e e
Who Are You? e
Looking For Today e e
Spiral Architect e e

SABOTAGE (1,8):
Hole in the Sky e e e
Don't Start (Too Late) e
Symptom of the Universe e e e e e
Megalomania e
The Thrill of It All e
Supertzar e
Am I Going Insane (Radio) e
The Writ e

TECHNICAL ECSTASY (1,8):
Back Street Kids e e
You Won't Change Me e
It's Alright e e e e e
Gypsy e
All Moving Parts (Stand Still) e
Rock N' Roll Doctor e
She's Gone e e
Dirty Women e

NEVER SAY DIE! (2,3):
Never Say Die e e e e e
Johnny Blade e e e
Junior's Eyes e e e
A Hard Road e e e e
Shock Wave e
Air Dance e e
Over to You e
Breakout e
Swinging the Chain e

(Sammanfattningsvis kan man väl säga att Paranoid bör ingå i populärmusikens egen kanon, Sabotage och Tecnical Ecstasy är ena jävla skämt (Symptom of the Universe och It's Alright undantagna (Bill Ward på sång på den seare f ö)) och att Ozzy aldrig sjöng bättre än på den självbetitlade debuten. Dessutom bör man känna till att många låtar med lågt betyg innehåller gudomliga riff (Sleeping Village, Supernaut och Air Dance för att nåmna några): tyvärr havererar den övriga låtstrukturen.)