lördag 28 februari 2009

Hannibal (Film, 2001)

Hamnade framför tv:n under ett besök hos föräldrarna. Tv 3 visade Hannibal. Kommer i håg när den kom. Totalsågad. Idel ettor och tvåor. Såhär åtta år senare kostar en del recensenter på sig en trea.

Märkligt.

Faktiskt helt obegripligt. Manus är makalöst bra, spännande och kusligt. Regin har få brister. Julianne Moore och Anthony Hopkins är tiptop.

Stark fyra. Tro mig.

Men läs hellre boken. En femma till den.

Betyg: e e e e

fredag 20 februari 2009

The Tudors, första säsongen (DVD-box, 2008)

Trea. Mer kan jag inte ge. Och då är jag generös. När det blev som mest träligt röstade jag för att vi skulle avbryta säsongen. Frun var nästan på, men la in sitt veto till slut.

Bortsett från Sam Neill var det mycket mainstreamskådespeleri. Storyn var gravt oinspirerande. Den lyfte lite grann när knugen hotade bryta med påven.

De två sista avsnitten var till och med helt ok. I dag skrev SvD om andra säsongen: kände otippat en vag lust att nån gång, i brist på annat, kanske se tvåan.

Betyg: e e e

torsdag 19 februari 2009

Willie Carr, Wolves

Månadens spelare #53
Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje månad presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

onsdag 18 februari 2009

Interstella 5555: The 5tory of the 5ecret 5tar 5ystem (Film, 2003)

Daft Punks Discovery från 2001 är en av världens bästa skivor. Öppningssviten med låtarna One more time, Aerodynamic, Digital love och Harder, better, faster, stronger är rent ologiskt bra och jag lyssnar fortfarande på den. Ofta.

Skivan låg två år senare till grund för en animerad musikal: Interstella 5555: The 5tory of the 5ecret 5tar 5ystem. Filmen var ett samarbete med den japanske tecknaren Leiji Mutsumoto.

Fick tummen ur, och köpte den först nyligen, på Record Hunters skivrea.

En liten halvläcker bagatell skulle jag nog vilja kalla musikalen. Ett rymdäventyr om ett utomjordiskt popband. Målgruppen är barn och barnfilmsnostalgiker.

Inte ett måste, till skillnad från Discovery.

Betyg: e e e

A Camp, Colonia (Skiva, 2009)

Så här tänkte jag: Cardigans var ju rätt bra när de dök upp, under nittiotalets första hälft. För varje skiva blev de dock sämre. Deras senaste verk var ju rent bedrövliga.

A Camp var dåliga redan när de släppte sin debut 2001. Alla Nina Persson-projekt har säkert en negativ kvalitetskurva, tänkte jag. Således bör man nog undvika nya vaxet Colonia.

Jag hade fel! Colonia är klart bättre än debuten. Nicolai Dunger-duetten Golden teeth and silver medals är riktigt bra. De andra låtarna är helt ok.

Snittkvaliten landar på strax över medelmåttig.

Betyg: e e e

söndag 15 februari 2009

The Dark Knight (Film, 2008)

Den här var rätt trälig. Jag somnade. Frun oxå. Vi ville inte se hur filmen slutade dan efter. Hade lånat den på dvd alltså.

Jag har haft ashöga förväntningar på alla Batmanrullar, men blir oftast besviken. (NB: har ej sett Batman Begins). Läderlappen är när jag tänker efter en rätt trist superhjälte: Hulk och Spindelmannen är mycket coolare.

När jag ändå håller på att negga kan jag tillägga att hyllningarna av Heath Ledger (stjärnskottet som tog på sig träfracken strax efter inspelningen) tagit sig orimliga proportioner. Han blev geniförklarad för sin tolkning av Jokern; men håll med om att det krävs tämlingen ringa skåderspelarkunskaper för att gestalta en gläfsande lunatic.

Jag tycker istället vi skall minnas honom för hans insats som homofil cowboy i Brokeback Mountain (mycket, mycket bra film). Svårspelad karaktär som han satte som en smäck!

Han var en bra karl.

Betyg: e e

onsdag 11 februari 2009

De andras liv (Film, 2006)

Nuförtiden ligger alla hardcore förtryckarregimer på tryggt avstånd: Nordkorea, Iran, Zimbabwe (även om text-tv idag deklarerar att Morgan Tsvangirai blivit premiärminister...).

Man glömmer ibland att det fanns en hel skrälldus ondskefulla riken bara på andra sidan Östersjön, tills alldeles nyss. Filmen De andras liv är en omskakande påminnelse. Den utspelar sig i åttiotalets DDR och vi får ta del av Stasis avlyssning av en författare.

Spänningen blir, som man säger, olidlig. Stasi är fyllt av sadistiska, gubbsjuka, karriärister men en av snutarna kommer på andra tankar.

Asbra.

Dessutom: när storyn verkar över följer nån sorts femtonminuters epilog som lyfter filmen ännu ett par snäpp. Fenomenal regidebut av Florian Henckel-Donnersmarck

Betyg: e e e e e