Atlantens öar av Tord Wallström ser rätt anspråkslös ut. Även när man snabbt tittar igenom den. Men vilket praktverk! Karln har verkligen besökt nästan alla öar i Atlanten. Han rapporterar sakligt och återhållet om vad han upplever. Vi får en kort men ruggugt informativ historik om varje ö. Han letar upp vanligt folk på alla öar och i vissa fall makthavarna. Wallström skriver förvisso i jagform till och från, men han har inget behov av att utlämna sig själv, vilket man kan få för mycket av i vissa reseskildringar.Han har även tagit de flesta foton - de är opretentiösa men, återigen, informativa.
Som geografiautist är det rätt och slätt underbart att läsa om tex obebodda Sable island; en sandbank långt, långt utanför Newfoundlands kust med en vildhästkoloni som funnits där så länge man kan minnas. Eller om Tristan da Cuhna som ligger mitt emellan Sydafrika och Argentina. Där finns världens med råge mest isolerade by. Alla de 200 invånarna härstammar från fem snubbar som av en eller annan anledning spolades upp på ön för ett par-, trehundra år sen. Även stora skéenden får gott om utrymme, som slavhandeln och diverse krig.
Det sägs att en bra bok ger perspektiv - Atlantens öar är en tsunami av perspektiv.
Betyg: e e e e e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar