Ibland läser man om börsmäklare som kommer till någon form av insikt och öppnar ett surdegsbageri. Eller så är det nån VD som tänker att "va fan" och blir jakfarmare i Buthan.
Erlend Loe är en lyckad författare från Norge. Nu spekulerar jag bara, men antagligen håller han på att kvävas av sin egen framgång. Troligen har han inte tillräckligt med guts för att bli eremit, så han blev det i fantasin och skrev en bok om det.
Doppler handlar om en tvåbarnsfar med fru och påkostad villa mitt i karriären. Efter en cykelvurpa går det upp för honom att han valt helt fel väg i livet. Han tar avstånd från sitt tidigare, duktiga liv och flyttar ut i skogen. Vi får ta del av hans självförakt och funderingar kring det här med duktighet.
Duktighet är en egenskap jag själv inte besitter; faktiskt rätt intressant att följa en duktig persons inre liv. Men den stora behållningen med boken är naturligtvis Loes egensinniga och bizarra humor. Boken är tvärrolig från början till slut.
Vad sägs tex om huvudpersonens val av plats för eremitliv: ett par hundra meter in i skogen. På bekvämt avstånd till en ICA-butik. Han störs ofta av söndagsflanerande "moderater", som han kallar dem.
Vidare blir han ofrivilligt polare med en älgkalv. Dessutom bestämmer han sig för att bygga en ashög totempåle till minne av sin döde far.
Den här boken gillar jag.
Betyg: e e e e
torsdag 28 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar