Här var det inaktivt värre. Men inte IRL. Har varit på resande fot, plus har en ocean av (löne-)arbete att ta tag i. Får bli en snabb recension av Håkan Hellströms senaste För sent för edelweiss som rullat i bilstereon under veckändans många mil.
Jag brukar gå ner i både spagat och brygga av Håckes förstasinglar. Har faktiskt inte hämtat mig än efter Känn ingen sorg för mig Göteborg. Jo: jag tycker den låten är en av de fem bästa svenskspråkiga låtarna all time.
Den här fullängdaren föregicks av singeln För en lång lång tid. Stark låt, men under håckestandard. Det samma gäller alla låtar: starka, men Hellström kan (kunde?) bättre.
Zigenarliv dreamin' gäckar mig. Träligt rockenrollgung. Klickar alltid bort den efter nån minut. Likt förbannat har låten satt sig som en flugfångare på hjärnan.
Betyg: e e e
söndag 4 maj 2008
Håkan Hellström, För sent för edelweiss (Skiva, 2008)
Etiketter:
För sent för edelweiss,
Håkan Hellström
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar