söndag 29 augusti 2010

Djurens evolution (bok, 2008)

Såna här grejer gillar jag! Någon tar ett oöverblickbart ämne och försöker i ett nätt format - tex en bok - sammanfatta oceanen av fakta. Har upphovsmannen rejält med pedagogiska färdigheter blir resultatet en genuin fröjd. (Kolla in mitt inlägg om boken A very short history of the world ). Givetvis gäller även det motsatta, försöker någon att förklara komplexa sammanhang utan pedagogisk talang blir man bara provocerad.

Johan Eklöf, doktor i zoomorfologi, har tagit sig an en sammanfattning av djurens evolution. Jag vill direkt deklarera att han är en kompetent pedagog - efter att läst hans korta bok har jag bra mycket bättre koll på djurutvecklingen än tidigare (och då har jag ändå ett par universitetspoäng i ämnet).

Men ett par saker stör under läsningen av boken.

Låt oss glutta på följande, representativa stycke:

Triasvärlden var till det yttre inte helt olik den i perm, men något torrare och avsevärt artfattigare. Det var en jämn varm temperatur över hela planeten och den allomfattande kontinenten Pangea bestod alltjämt. Och skulle göra så ett bra tag till. De tidigare så dominerande therapsid-reptilerna började tappa mark och diapsiderna spred sig istället över jordens alla hörn. Och i trias blev det tydligt att två grenar av ödlor med två hål i huvudet hade utkristalliserats, lepidosaurier och arkosaurier. Kräldjur som skulle bli några av de mest mytomspunna djur som världen skådat. Ödlor det skrivits spaltkilometer om. I den här boken blir det dock bara några spaltcentimeter. Men det är inte dåligt det.

Språkligt är som synes Eklöf inte alls hundra. Han har inte full koll på kommatering och meningsbyggnad. Dessutom är antalet meningar som inleds med ett och så många att man blir matt.

Jag vill inte påstå att jag är någon språklig virtuos, men skev svenska funkar i en sketen blogg - inte i en populärvetenskaplig bok. Antar att vi kan lasta förlaget för detta - skall inte de redigera något de försöker sälja?

Humor och vetenskap går, och bör, kombineras. Ekelöf är dock inte rätt man för detta. Visst lyckas han få till en och annan av sina många lustigheter men de flesta blir erbarmligt torra.

Även det grafiska måste kommenteras. I mitt exemplar var de flesta illustrationer så mörka att detaljer inte gick att urskilja. Avslutningsvis omslaget - ett riktigt lågvattenmärke.

Kan ju inte bli annat än två e:n. Men, om Ekelöf ser till att ta referenser på förlag och redigerare vid kommande upplagor kommer jag definitivt att ge boken en ny chans!

Betyg: e e

Inga kommentarer: