Ok, amen fick idel fina omdömen när den kom 2001. Sedan dess har den legat på att-läsa-listan, men det har alltid dykt upp böcker som knipit de åtråvärda platserna på mitt nattduksbord framför näsan på Nina Solomins bok.Sen New York -resan bokades fanns det ingen återvändo. Boken är ett jättereportage från stadsdelen Williamsburgh i Brooklyn. I stadsdelen har många tusen chassidiska judar valt att bosätta sig. Chassiderna tyckte att det var läge att frysa tiden nån gång på sjuttonhundratalet. Rörelsen uppstod i östeuropa - trots att de bor i the Big Apple i det tjugoförsta århundradet håller de fanatiskt fast vid sin klädsel och sina seder och bruk från det preindustriella Europa. De har inget till övers för annat folk. Konservativa judar är undermänniskor, tycker de. För att inte tala om Goys, icke-judar. Ultraortodoxi is the shit!
Det är, naturligtvis, en helt ny värld man får inblick i när man läser Ok, amen. Sådant är alltid kittlande. Att Nina Solomin är en fullkomlig skribent gör läsupplevelsen total.
En fråga lyckas hon inte helt och hållet reda ut. Varför New York? Chassidbarnen uppmanas blunda när de åker buss genom Manhattan. Vore det inte enklare att flytta över till Krakow, eller nåt?
Betyg: e e e e e
2 kommentarer:
Jag förstår inte vad du vill få svar på. Många judar kom till USA efter Förintelsen och byggde upp sina liv där. Svårare en så är det inte.
Fair. Vad jag menar är att det som chassid verkar vara lite bökigt att bo i en hyperurban miljö. I boken får vi veta att det finns ett par chassidkolonier på vischan, strax utanför NYC. Där slipper man ju alla frestelser de enligt egen utsago vill akta sig för, och som Williamsburg vimlar av.
Var man finner det lämpligt att bo lägger jag mig överhuvudtaget inte i.
Klart de inte ska flytta till Krakow.
Skicka en kommentar