
Trots det primitiva manuset är detta en riktig pärla. Varje scen gör ont i hjärtat, dels tack vare regissörn, Darren Aronofsky, som får allt som sker framför kameran, i ett iskallt New Jersey, att skrika ensamhet. Men framför allt tack vare Mickey Rourkes själva uppenbarelse. Hans plastikopererade, solarierebruna, tvättäkta föredetting-look ger rullen en extra dimension. Karln har ju mer eller mindre genomgått samma resa som fribrottaren han gestaltar.
Betyg: e e e e e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar