
Vi fick en guidning och en lektion i kalkbränning av en synnerligen underhållande och pedagogisk herre. Utställningarna skrek budget, men sånt bekommer inte mig ett dyft. Det var ta mig tusan en resa som heter duga att få ta del av kalkknegarnas vardag med allt vad det innebar av miserabla arbetsförhållanden, bildandet av syndikalistföreningar och softa eftermiddagar på Agnes Café.
Höjdpunkten var George Mobergs samling. Moberg flyttade som mycket ung till Bläse från Småland för att arbeta i kalkbrottet. Detta gjorde han till pensionen. Han levde kvar i socken tills han 1977 trillade av pinn drygt 90 år gammal. På fritiden snidade han träskulpturer. Han sålde inte en enda, utan levde med sina träpjäser i ett litet torp. När han var i 70-årsåldern blev han övertalad att ställa ut sina alster på bibblan i Visby. Succén var ett faktum. Moberg gick bort som en erkänd konstnär.
Nu finns alla hans träalster på Bläse kalkbruksmuseum, där de hamnat efter bla en tripp till Millesgården i Stockholm.
Motiven är mest bibliska. Hans kompetens med kniven är djupt imponernade.
Betyg: e e e e
2 kommentarer:
Glabb, tyckte du skrev kalknegrerna...
Kröka fredag?
Ha! Ha! Ha!
Oinger.
Skicka en kommentar