
Lyckades få till ett biobesök till med frugan!
No country for old men blev det. Knoppade inte in (se fg recension)!
Bröderna
Cohen har regisserat. Det visade sig vara ett plagiat på deras egen, tolv år gamla film
Fargo. En vanlig snubbe försöker sno till sig en stor summa pengar på ett sätt som till en början ter sig idiotsäkert. Våldsamma psykopater och sävliga poliser sätter dock käppar i hjulet.
No country for old men är en renodlad seriemördarrulle. Den är sjukt spännande och oerhört våldsam. Våldsscenerna är närgångna, blodiga och ibland plågsamt utdragna. Kan för mitt liv inte begripa varför så intelligenta och skickliga filmmakare måste ge utdraget våld så stort utrymme. Minns att jag läste en intervju med
Martin Scorsese, där han resonerade kring den svenska censureringen av scenen i hans film
Casino där en tjomme får sitt huvud långsamt krossat i ett skruvstäd. Scorsese uppgav att han fick sig en tankeställare. Han ångrade hur scenen gjordes. Istället för att rikta kameran mot skallen som långsamt spricker (ett öga ploppar ut) borde han i stället låtit publiken uteslutande fått se ansiktet på
Joe Pesci (skådisen som utförde dådet). I No country finns en liknande scen där oscarsbelönade
Javier Bardem stryper en polis med sina handbojor. Vi får förvisso se Bardems ansikte, men kameran visar även närbilder på hur kedjorna långsamt äter sig in i snutens halspulsåder. Blodet rinner.
Bortsett från några sådana omotiverade kameravinklar är det en underhållande och som sagt riktigt spännande film! Karaktärerna är skönt Cohenskt skruvade.
När historien fått sin upplösning, och jag är nöjd och belåten, följer dessvärre ett tjugo minuters snackparti. Det känns som om regissörerna kom på att de gjort en vanlig actionfilm och såg sig tvungna att slänga in lite substans på slutet. Det känns bara krystat, men helhetsintrycket är gott.
Betyg: e e e e