The aquariums of Pyongyang (Bok, 2000)

Här på Eclecticum har vi nordkoreanska veckor! Denna bisarra statsbildning har alltid fascinerat mig (se mitt inlägg från 27:e augusti i fjol), men i och med fotbolls-VM (i vilket landet deltog för första gången sen 1966) drabbades jag av ren DPRK (som landet självt vill kallas) -feber!

Ett led i detta var att ett gammalt bokreafynd fick företräde i att-läsa-bunten.

The aquariums of Pyongyang utgörs av Kang Chol-Hwans levnadsöde, som han berättat det för den franske historikern och skribenten Pierre Rigoulot.

Kang Chol-Hwan föddes i Japan av koreanska föräldrar. Släktens matriark, farmodern, var övertygad kommunist. 1977 ansåg hon att den relativt välbärgade familjen borde flytta tillbaka till Kim Il-Sungs röda paradis. Regimen efterlyste rättrogna landsmän i exil som kunde delta i samhällsbygget.

Efter en lycklig, men kort tid i huvudstaden Pyongyang skickades pangtjong hela familjen till koncentrationslägret Yodok, utom farfader som skickades till det extra brutala lägret Senghori. Farfadern ansågs nämligen vara en utomordentlig säkerhetsrisk - han hade minsann egen bil (från väst dessutom - en Volvo) och, ju, en hel del pengar på banken.

Större delen av boken beskriver fasorna i lägret under de tio år familjen internerades där. Vi får även ta del av Kang Chol-Hwans år i Nordkorea efter frigivningen samt flykten till Sydkorea som gick över Kina.

Pierre Rigoulots är en kompetent skribent och Kang Chol-Hwans berättelse är gripande och gastkramande. Med tanke på att det i skrivande stund verkligen håller på att hetta till i Korea (sänkningar av Sydkoreanska militärbåtar, kärnvapenhot efter Sydkoreas och USA:s gemensamma militärövning etc) kan jag rekommendera att boken läses och att det sker nu.

Boken har ytterligare en dimension - sektvänstern ifrågasätter naturligtvis berättelsens autenicitet. Att Pierre Rigoulot var en av medförfattarna till Kommunismens svarta bok ger dem vatten på sin kvarn.

.

Låt oss anta att författarna saltat berättelsen så att bara hälften stämmer. Eller förresten: vi kan säga att de förvrängt verkligheten så att vi bara hittar en kärna av sanning på cirka 10 procent. Om det är så att bara en tiondel av boken beskriver de faktiska förhållandena i Nordkorea räcker det för att landet skall kvala in som en fasansfull terrorregim.

.

Betyg: e e e e

I'm not there (film, 2007)

En sån där film som legat på min personliga att-se-lista sedan den kom. I'm not there fick finfina betyg och handlar om den intressante Bob Dylan.

Såg den på tv häromsisten - det skulle jag inte ha gjort.

Att regissören Todd Haynes använde sig av sex olika skådisar för att gestalta trubadurens olika sidor ansågs vara fränt och bra. Resultatet blir bara larvigt och ofokuserat.

Dessutom är filmen mirakulöst tråkig. Var tionde minut kommer jag på mig själv med att dumsurfa på iphonen. Efter nån timma inser jag att jag måste kolla IMDb-appen (international movie database) för att se vem den där Haynes egentligen är.

Jag inser att jag faktiskt "sett" två av hans tidigare alster: bägge riktiga stolpskott. Velvet Goldmine, till att börja med, såg jag på bio 1998 taggad till tusen då den indirekt handlar om David Bowie. Somnade, inte av trötthet utan av tristess. 2002 års Far from heaven gick på svt för ett par år sen. Kanske inte riktigt lika akut tråkig, men den dröp av politisk korrekthet (kön, klass, ras, sexualitet - allt knögglades utan finess in med skohorn i filmjäveln) så att det faktiskt bara var att stänga av efter nån timma.

Nåväl, efter ett tag med iphonen som sällskap i tv-soffan (hustrun somnade för länge sen) slutatde filmen plötsligt.

Du bör inte se den.

Betyg: e

Ingen bor i skogen (tv-serie, 2010)

Medlemmarna i teatergruppen Klungan har två egenskaper som gör att deras humor blir bättre än någon annan svensk humor sedan nittiotalets mitt och Nile City. De är fenomenala skådespelare, och de är helt störda.

På deras myspacesida anges Barbro Lindgrens barnbokklassiker Loranga, Masarin och Dartanjang som inspirationskälla. Jag har just läst Lorangaböckerna för barnen och visst är de böckerna och klunganproduktionerna lika störda.

I Ingen bor i skogen gör de fyra medlemmarna i gruppen två figurer var, som glider in och ut ur olika rum, stöter på varann och interagerar. Resultatet blir obeskrivligt roligt.

Sista delen gick just på svt.

Betyg: e e e e e

Stornoway, Beachcomber's Windowsill (skiva, 2010)

Tycker du att Fleet Foxes fick oförtjänt mycket kredd för sin stämsångspop?

Tycker du att hypade efterföljarna Local Natives stämsångspop var riktigt undermålig.

Började du att, liksom undertecknad, tvivla på att musikerna som verkar i genren stämsångspop verkligen kan skriva riktigt fina, minnesvärda melodier.

Sluta tvivla - Stornoways nyutkomna fullängdare Beachcomber's Windowsill är en riktig höjdare! '

Betyg: e e e e

Arfon Griffiths, Wrexham

Månadens spelare #69

Den engelska fotbollsligan är världens skönaste. Varje månad presenteras en slumpmässig spelare från ligan säsongen 76-77, som han såg ut på Topp's Chewing gum-samlarkorten.

South Africa 2010 official licensed sticker album (samlaralbum , 2010)

Det hör till god barnuppfostran att någon gång introducera fotbollsbilder för sina barn. Själv har jag ett par (nästan) kompletta album med engelska ligan från tidigt åttiotal. Det är en sk religiös upplevelse att nångång vartannat år, när man är på besök i föräldrahemmet, bläddra igenom samlingarna. Årets VM-album fick bli min sjuårings första kontakt med denna företeelse - och min egen comeback.

'

Albumet är gratis. En påse med fem hemliga bilder går loss på åtta spänn. VM är ett gigantiskt spektakel och ska man ha ett komplett album med alla 639 bilder får man punga upp 400 spänn och åtskilligt med tid för att trejda bort dubletter. Vår egen ribba lägger vi lågt - jag ser detta som träning inför EM i Polen/Ukraina 2012, där antalet lag dessutom är 16 i stället för 32.

'

Utöver spelarna (som presenteras med födelseort, dito datum, längd, vikt och klubbtillhörighet) kan man klistra in lagbilder, förbundsemblem, arenor och lite annat tjafs. En intressant detalj är att varje förbund presenteras med sin fysiska postadress.

'

Ett ofrånkomligt problem är att vissa stjärnor saknas, bla tysklands Thomas Müller som ju blev ett namn först i denna turnering.

'

Bortsett från att albumet är för omfattande har det alla nödvändiga ingredienser.

'

Betyg: e e e e

Mr Beans semester (film, 2007)

Under fotbolls-VM ger jag mig själv, liksom många andra, vetorätt över hushållets tv-tittande. Härom kvällen, vid den sena matchen, införde jag ett tillfälligt uppmjukande av den stenhårda regeln och tillämpade demokrati. Viss politisk stabilitet är ju något varje regim eftersträvar.

Mr Beans semester vann en jordskredsseger vid omröstningen av vad familjen skulle titta på.

Jag väljer att betrakta nederlaget från den ljusa sidan: har alltid tyckt att Mr Bean är en rätt skojig figur. Och, ja, filmen var riktigt tokrolig!

Faktiskt.

Betyg: e e e e

Wolverhampton team leaders

Oätt opp i kryllat #8

Näe vet ni vad!

'

Nu när det är semester och allt: ska vi inte publicera ännu en del i serien Oätt opp i kryllat?

Jamen det gör vi!

'

(Visste ni att Wolves är Robert Plants favoritlag? Kolla in http://www.the-football-club.com/famous-football-fans.html.)

Kiss Meets the Phantom of the Park (film, 1978)

080604 skrev jag om dvd-boxen Kissology vol 2 (den fick en trea).

Blev faktiskt lite sugen på att se ett par inslag igen, så den slank ner i påsen vid senaste biblioteksbesöket.

'

Måste erkänna att jag hoppade över en grej i boxen - spelfilmen Kiss Meets the Phantom of the Park från 1978.

Paul Stanley beskrev projektet ungefär såhär i en intervju:

"Någon sa åt oss: 'ni skall spela in en film.'

Vi bara: 'eh... ok.'

'Det är lugnt, ni åker dit, får reda på replikerna, river av dem, sen är det klart.'

'Eh... ok.'"

'

Jamen, sån en kalkon det blev! Det finns liksom ingen ände på alla fånerier, så det finns ingen anledning att ens börja räkna upp dem. Liksom andra kalkoner blir man initialt fascinerad av inkompetensen, men så småningom blir man mest uttråkad.

'

Filmen var en av många felsatsningar som ledde till att Kiss karriär nu föll i hop som ett korthus.

'

En skön grej är att Anthony Zerbe (den ende kompetente skådisen) som spelar skurk, även är skurk i Bondfilmen Tid för hämnd.

'

Betyg: e

Grabbarna från Angora, andra säsongen (tv-serie, 2008)

En sen vardagkväll 2006 hamnade jag av en slump framför avsnitt ett av humorserien Grabbarna från Angora. Bland det bästa som producerats på dansk mark, om du frågar mig (kolla min hyllning av reprisen från 080508).

Just nu rullar säsong två i SVT.

Att de två kanske bästa inslagen, Landmandssønnerne og Far och Baunes brevkasse utgått är naturligtvis ett stort avbräck. Dessutom håller musikvideorna överaskande låg nivå.

'

Lyckligtvis finns ett par positiva överraskningar: spelet mellan batteristen Kåre och pianisten Henrik, som utgör husbandet har utvecklats och framkallar numera ideligen fnissatacker.

Inslagen om cykelstallet Team Easy On var ganska ojämna förra säsongen - i säsong två är det konstant briljant

'

Säsong två är ruskigt rolig och sannerligen sevärd, men jag kan inte acceptera att Landmandssønnerne och Baune utelämnats. Därför tappar den danska trion ett e i betyget.

Betyg: e e e e